Året var 1990 när Freddie Hallberg kom till länsmuseet, efter bland annat studier vid bibliotekshögskolan. Då arbetade en arkivarie och en arkivassistent här och Freddies huvudsakliga uppgifter blev att kategorisera böcker, sköta biblioteket och till viss del även handlingar i diariet.
– Så jag började med det och sen gick jag över till att ha hand om besökare och arkivförteckningar och sortera in i arkivet, säger Freddie Hallberg.
Han berättar att museets organisation var sig lik den nuvarande på det stora hela, till exempel i och med att det fanns samma uppdragsverksamheter som idag – arkeologi, byggnadsvård och konservering – men att avdelningarna var annorlunda organiserade. Mycket beroende på att verksamheten ännu inte var datoriserad.
– Några hade en dator på sitt rum och jobbade med, men mycket var manuellt med papper. Kansliet var också större, så det var fler personer som sysslade med löner och ekonomi.
Digitalisering
Själv hade Freddie en skrivmaskin. Men i slutet av 1990-talet startade digitaliseringen på allvar.
– Först var det att man kunde skriva vissa texter på dator och sen blev det att man började jobba med registrering av till exempel böcker digitalt.
Idag är museets arkiv till viss del digitaliserat. Det finns sökbara register där man kan se vilka personarkiv och liknande som finns, samt cirka 12 000 fotografier tillgängliga via Digitalt Museum.
Innan internet slog igenom var det fler människor och grupper – från exempelvis skolklasser, hembygdsföreningar och studieförbund – som besökte museets arkiv och bibliotek, berättar Freddie. Idag finns information och historiska källor tillgängliga på så många sätt.
Utöver digitaliseringen är museets stora renoverings- och förnyelsearbete 2019–2022 den största förändringen under hans dryga tre decennier som anställd.
– Under ombyggnaden var biblioteket spritt i huset och arkivet låg på ett annat ställe, där arkeologerna har sitt förråd idag. Då fick vi packa ner och förvara alla böcker i lager och våra magasin och sen ta tillbaka och packa upp dem. Det finns fortfarande en del magasinerat.
Och nog var det en hel del att packa och flytta – arkivhandlingarna och böckerna tar upp över 700 hyllmeter (!) totalt.
Flera olika arkiv
Vad finns det då för typ av handlingar i museets arkiv? Jo, egentligen är det flera olika arkiv det handlar om: topografiska arkivet, enskilda arkiv, tjänstearkivet och fotoarkiv.
– Det topografiska arkivet är sorterat på ort. Då kan det vara byggnadshandlingar, arkeologiska handlingar och andra rapporter, tidningsklipp och foton. Allt som rör orten det handlar om. Du kan till exempel söka på ett visst kvarter i stan. Sen har vi även inventeringar, så som byggnadsinventeringar, säger Freddie.
Enskilda arkiv är sådana som personer utifrån har skänkt eller deponerat till museet. Det kan röra sig om delar av ett företagsarkiv, personarkiv, fotosamling eller arkiv från en viss ort. Totalt handhar museet ungefär 680 enskilda arkiv. De är förtecknade i så kallade Visual Arkiv, där Freddie uppgett vad det är för arkiv och hur det kom hit samt summerat dess innehåll.
Tjänstearkivet består av det som själva museet har sysslat med; allt från protokoll och räkenskaper till korrespondens.
– Det kanske inte används så mycket av allmänheten, däremot går det ihop med topografiska arkivet. Om vi ska göra en arkeologisk undersökning så får det ett diarienummer och hamnar i det topografiska arkivet. I tjänstearkivet finns även utställningar som gjorts genom åren och det kan folk vara nyfikna på, säger Freddie.
1600-talshandlingar
Han berättar att det var bildandet av Östergötlands fornminnes- och museiförening 1864, idag en av museets vänföreningar, som i mångt och mycket blev startpunkten på arkivet (och museet!). Bland de tidigaste handlingarna finns dokument och foton från föreningens bildande.
– Sen kan de enskilda arkiven innehålla äldre handlingar. Det finns exempel på fastighetsbrev från mitten av 1600-talet.
Biblioteket rymmer i sin tur litteratur och forskning som museet har samlat på sig genom åren. Det handlar om ungefär 28 000 införda poster, men inklusive en del dubbletter.
– Det var kanske på 1940-talet som man började skriva in dem ordentligt i en liggare. Det är sånt som har med lokalhistoria eller museiväsendet att göra; historia, konsthistoria, arkeologi etcetera – sånt som har anknytning till museets samlingar. Till exempel; vi har en tavla av Cranach och då har vi böcker om honom, säger Freddie.
Biblioteket är precis som arkivet öppet för allmänheten, så vem som helst kan komma hit och leta och läsa (men gärna på förbokad tid).
– Det är både privatpersoner och forskare som kommer. Det har varit en del från universitet som vi har haft samarbeten med. Sen finns det de som skriver en bok till exempel och vill se ett visst arkiv. Sen är det många som är intresserade av huset eller orten man bor i/på och vill veta mer om det.
Ja, vad är det vanligaste som folk frågar efter?
– Det är fastigheter och orter. Det kan vara mer specifikt också, till exempel att man letar efter en bild på ett visst hus eller ett svar på en viss fråga.
Vad är det roligaste med ditt jobb?
– Det är att man kan hjälpa allmänheten och lösa olika problem eller frågeställningar, det känns meningsfullt. Historia är ju intressant också, att man lär sig och plockar på sig mer kunskap undan för undan. Det är väldigt varierande också.
Har du någon favorittidsperiod?
– Ju äldre desto bättre.
Utöver de arbetsuppgifter som redan nämnts har Freddie till exempel varit involverad i arbetet med de av museet utgivna böckerna om Onkel Adamsgården, Löfstad slott och östgötskt fotografi.
Grävandet i historiska handlingar är heller ingenting denna Mjölbybo kommer att sluta med i första taget, pensionen till trots. En pågående torpinventering, volontärjobb för en hembygdsförening och kanske lite extrajobb med översättning av gamla texter från Löfstad slott är sådant som står på agendan framåt.
Hur känner du inför att gå i pension efter så många år på samma arbetsplats?
– Det blir lite konstigt. Det blir ovant. Men jag har bestämt mig, säger Freddie Hallberg.
Text och bilder: Jeanette Söderwall (publicerad 231212)
Här kan du läsa mer om museets arkiv och bibliotek och själv göra sökningar.